Samlingar i utval

Kanske inte behöver köpa fler par jeans.
Kanske inte behöver leta upp fler brev, då detta bara är en liten del av allt jag har.

Måndagsworkshop!

Måndagens workshop blev teckning. Uppgiften var att välja en bild, i bilden skulle man ta en person och följa dennas blick och måla vad man trodde personen såg. Jag valde tanten i blå blus, hon ser sej själv i spegeln hos frissan. Förstår ni?
På torsdag är det delredovisning! Gud jag är lite nervös!!

fin film!

Måste gå in och se den här videon om en tjej som har väldigt mycket saker!

http://www.youtube.com/watch?v=mwX7uEiEWx4

Mitt eget samlande!

Medan jag ändå var hos farmor i helgen passade jag på att fråga henne lite om min farfar och alla brev jag har kvar från honom. Jag visste att vi någongång innan hade talat om en kasse med brev från "mej" som farfar hade sparat. Jag ville gärna se de här breven eftersom jag misstänkte att vi sparat varandras saker och har därför varsin likadan samling fast jag av han och han av mej. Jag hittade massor av brev och kort från min mamma och pappa till honom där hon skriver om hur vi har det i familjen och med mej som är bäbis. Jag har inte hunnit kollat igenom allt jag hittade men ska försöka göra det idag. Jag filmade mejsjälv under tiden jag tittar igenom breven första gången. Jag glömde nästa helt bort kameran och handlar rent spontant. Det var kul att se sig själv på film sen, jag är mycket mer positiv än jag själv tror. Man ser att jag är glad för alla brev och historier vi hittar och för att min samling växer!

Dalarna over the weekend!

Efter många stressiga dagar med arbete och ont i örat och allmänt less på det mesta så åkte jag till Dalarna över helgen. Där hos min familj finns de bästa av samlare och jag gjorde en liten "dokumentär" om min farmors samlingar. Hon fick gå runt i lägenheten och berätta om sina saker hon har där. Ju mer vi pratade och tittade ju fler saker kom vi fram till att hon hade "pippi" på som hon själv uttryckte det. Det var dalahästar, täljda gubbar, landskapstavlor, dockor, kopparkärl och kastruller, pennor, alladinaskar och väggur mm. Det som är fint i allt det här tycker jag att i filmen får hennes historia om alla saker verkligen plats. Hon sparar inte på väggur för att hon har ett enormt behov av att veta vad klockan är utan för att de har en historia och hon kan inte göra sig av med dem för då kanske historian och minnena också försvinner.


Det här är stillbilder från filmen

virkat!

Har virkat de här två tårarna idag, låg i sängen och lyssnade på radio och virkade. Det var väldigt mysigt! Mitt i allt ringde min farmor och vi pratade lite om ont i benen, kryssningar, pojkvänsproblematiken och hur det är att vara ensam hemma. Hon berättade om en svart mercedes som hon var lite sugen på att köpa men om man är 83 år snart kanske man inte ska köra bil så mycket längre till så hon hade övertalat sig själv att inte köpa bilen! Det var roligt att pratas vid och just nu har jag en hemsk längtahem-period, de kommer och går men ibland så saknar jag mina föräldrar och farmor och mormor och morfar så himla mycket.

Den här veckan har varit tung. Gick ut hårt i måndags och kände mig peppad efter handledningen. Scannade in bilder och brev och skrev ut dem igen fast i större format. Trodde jag hade någonting på spåret, men sen kom känslan av att inte veta vad man gör och varför man gör det och vad det ska bli igen. Beklagade mig i olika sammanhang med olika människor och varenda gång kom vi fram till att så här är det i projekt, man tappar bort tråden för att senare hitta den igen. Så nu ska jag bara intala mig själv det också. Hade egentligen tänkt att lägga upp bilder på några collage jag gjort men den här dåliga domänen verkar inte vilja göra det idag så ni får vänta, de kommer så fort problemet är löst!

arbetsplatser

Arbetsplatserna skiftar vilt under dagen, ena stunden den stökiga ateljéen, andra stunden sitter jag timmar framför den här datorn.

minnen och samlingar!

Bilder ur min samling, pappa och mamma (hoppas ni tycker att det är okey att vara här på bloggen) för länge sedan.

Efter handledningen med Paula och Victoria i torsdags så fick mitt projekt en ny vinkel. Kan inte säga att det är någonting helt nytt för jag har från början funderat kring mitt samlande och samlare rent generellt. Det vi pratade mest om i torsdags var beteendet att samla och att det nästan är som att vara besatt av nostalgi. Vilket man kan se som en fetisch, en sjuklig besatthet. Efter lite efterforskningar så vet jag nu att det finns olika sätt att se på ett samlarbeteende, det behöver inte vara en sjuklig besatthet. Och att olika "skolor" tror olika saker om det.
Man kan ha en narrativ syn på samlandet, och tror då att det handlar om berättande. Vilket intresserade mig mest. Att föremålen man samlar på berättar någonting om dig själv. Det beskrivs som en längtan och strävan efter att berätta om och skapa en egen historia och därigenom sig själv. Det är också enligt den narrativa synen en längtan efter en tid som flytt, och längtan efter specifika minnen.
Den narrativa teorin om samlande tror att samlandet finns i människans natur och att det handlar om en vilja att berätta sin egen historia.
Sen finns det en fenomenologisk syn på samlandet, det handlar då om att man som samlare vill gå tillbaka till sakernas själ. Och att det man samlar faktiskt har en själ. Den här teorin hittar jag inte så mycket information om men det lät väldigt intressant så ska forska vidare.
Sen har vi ju Freud som som vanligt tror att det har med sexuell frustration och dålig barndom att göra, men i just detta fall lägger jag inte så mycket tid på att förklara hans teori om saken för den känns otroligt gammalmodig.

Jag läste också lite om tvångssyndrom eftersom man också kan se samlandet som just ett sådant. Samlare är nästan alltid också normopater, vilket betyder att de vill vara normala och inte ha ett samlarbeteende. De stod också att människor med tvångssyndrom litar mer på sina känslor än på sitt intellekt och att de oftast har en stark relation till ting då deras förmåga att skapa kontakt med andra människor gör att det näst viktigaste efter det är just ting. Tvångssyndrom och specifikt samlande ärvs i 80% av fallen.
Något som också stod var att hos en person med tvångssyndrom infann sej aldrig känslan av att vara säker på någonting, kanske något som vi konstnärer kan känna igen oss i ;D